Läckande kulvertar leder till stor investering i fjärrvärmenät
Gamla kulvertar från 60-talet och behov av större ledningar ligger till grund för den storsatsning som Stockholm Exergi tillsammans med FVB nu gör genom att byta ut hela ledningssträckan för fjärrvärme mellan Hässelby och Tensta.
— Möjligheten till energiöverföring ökar markant när dimensionen på ledningarna ökar, säger Leif Norberg från FVB som arbetar som projekteringsledare i projektet.
Det var under 2015 som projektet med att byta hela ledningssträckan tog fart ordentligt för vår del. Leif Norberg, ingenjör på FVB, berättar att man då fick användning av den förprojektering som gjordes för 14 år sen.
— Nu kunde vi damma av det vi gjort tidigare, och första spadtaget togs våren 2017, förklarar Leif.
Vilken är din roll i projektet?
— Jag har varit projekteringsledare. Dessutom har ett antal projektörer varit delaktiga i projektet. Det finns även en övergripande projektledare från Stockholm Exergi, säger Leif.
Stor ökning i energiöverföringen är den största behållningen
Den typ av kulvert som nu finns på ledningssträckan är av modell fyrkantskulvert i cellbetong. Dessa byggdes redan på 60-talet, många delsträckor läcker och är därför i stort behov av reinvestering. För att säkra framtida värmeleveranser beslutade därför Stockholm Exergi att byta ut hela ledningssträckan.
— I och med att vi nu byter ut och dimensionerar upp den befintliga betongkulverten (DN600) till en modernare plastkulvert (DN800), så kommer möjligheten till energiöverföring att öka Detta är ett helt avgörande arbete för att säkra framtida värmeleveranser till Stockholm Exergis kunder, förklarar Leif Norberg.
Stora ledningar – logistiska utmaningar
För att kunna genomföra ett så här stort arbete krävs det mycket kommunikativt arbete för att lösa logistiken. Leif menar att utmaningen är att hitta en lösning där alla är nöjda.
— I och med att det är så stora ledningar har det även varit en utmaning att hitta ett geografiskt läge där alla inblandade blir nöjda. Det är många som ska tycka till, bland annat Stockholm stads exploateringskontor, parkförvaltningen och trafikkontoret.
— Det har varit extra mycket diskussion om placeringen av ledningarna invid Bergslagsvägen, en större trafikled som löper genom västra Stockholm, där det går mycket tung trafik, bland annat från projekt “Förbifart Stockholm”. Diskussionerna har handlat om var vi kan placera ledningarna, till exempel på vilken sida av vägen den i så fall ska läggas, fortsätter Leif Norberg.
Finns det andra platser där ni varit tvungna att störa trafiken?
— Ja, framförallt i industriområdet Lunda, där vi har varit tvungna att lägga ledningarna mitt i Då tar vi i princip upp hela vägens bredd för att kunna utföra arbetet. Det har också varit olika diskussioner om hur vi ska passera Mälarbanan på bästa sätt, eftersom det samtidigt pågår ett projekt för att bredda banan, avslutar Leif.
Projektet idag
Rikard Söderström är Stockholm Exergis byggledare och driver projektet nu. Även han nämner de stora utmaningarna med att lösa logistiken när man behöver gräva och bygga i anslutning till tungt trafikerade vägar.
— I och med att det är så stora ledningar så blir det en väldig påverkan på trafik och tredje person i området. En annan utmaning är att det finns mängder av berg som behöver sprängas. Jag skulle uppskatta att det är en sträcka på runt 600-700 meter längs Bergslagsvägen, där det finns mycket berg som måste sprängas bort, säger Rikard.
Hur ligger ni till i projektet just nu?
— Just nu går projektet förvånansvärt bra. Vi följer vår tidsplan och budget så här långt, så det är skönt. Vi har kommit ungefär en tredjedel av ledningssträckan och vi planerar att vara färdiga mot slutet av 2019.
Projektet i siffror:
- 3,3 km DN800
- 1,4 km grenledningar och serviser
- Tidigt uppdrag av projektet 2004
- Nystart av projektet 2015
- Grävstart våren 2017
- Beräknas vara klart i slutet av 2019
Ytterligare information: Leif Norberg, 013-25 09 42
