E.ONs nya miljardprojekt - unik kretsloppsanläggning i Högbytorp

I april 2017 gick startskottet för byggnationen av kretsloppsanläggningen i Högbytorp utanför Stockholm. Projektet består av ett kraftvärmeverk, transiteringsledning och en biogasanläggning. Bakom bygget ligger E.ON, och FVB har flera roller i projektet.
— Det finns flera utmaningar med projektet, till exempel har ungefär 150 meter av ledningssträckan förlagts på sjöbotten, berättar Matilda Ågerup på FVB, delprojektledare för transiteringsledningen.

 Det var i januari 2017 som E.ON beslutade att bygga en ny kretsloppsanläggning. Investeringen beräknas uppgå till 2,7 miljarder kronor. E.ON beskriver projektet som ett steg i att utveckla Högbytorp till framtidens kretsloppsanläggning. FVB har delprojektledningen på två av fyra etapper på transiteringsledningen, som de även har projekterat och tagit fram förfrågningsunderlag för. Utöver detta har FVB projekteringsledning för två av fem pumpstationer och även BIM-samordning (Building Information Modeling) på kraftvärmeverket och pumpstationerna. BIM-samordningen, som sköts av David Svenmar på FVBs kontor i Linköping, är otroligt viktig då den belyser krockar i projekteringen och därmed kan dessa hanteras innan bygget kommer igång. Det spar både tid, pengar och frustration.

Matilda Ågerup från FVB Stockholm är delprojektledare för transiteringsledningens etapp 2 och 4 och sitter hos E.ON på heltid under projekttiden. Hon berättar att planeringen är en av utmaningarna.

— Det blir enormt mycket planeringsarbete i ett så stort projekt som i Högbytorp. Vi har tät kontakt med både kommuner och privata markägare, ungefär hälften av ytan består av åkermark, förklarar Matilda Ågerup.

Elisabet Bredin-Pettersson, chef för Distribution & Optimering på E.ON, nämner också planering och kommunikation som en utmaning i Högbytorpsprojektet.

— Vi har haft hög prioritet på kommunikationen med allmänheten och kommunerna. Det har varit en utmanande uppgift eftersom vi har behövt stänga av hela Kungsängens centrum under en period. På grund av den komplicerade trafiksituationen har vi inte heller kunnat ha långa schakter öppna samtidigt, säger Elisabet Bredin-Pettersson.

Sju av de totalt 50 delsträckorna utförs med styrd borrning, varav den längsta är ungefär 400 meter. Dessa görs i huvudsak på åkermark, men även för att undvika att schakta fram känsliga VA-ledningar.

Äldre fjärrvärmeverk tas ur drift – stor miljövinst

För att transportera värmeenergin mellan Högbytorp och Järfälla byggs transiteringsledningen i fyra etapper på totalt 24 km. I och med byggnationen binds tre fjärrvärmenät i nordvästra Stockholm samman; Järfälla, Kungsängen och Bro. Tack vare det kan äldre produktionsanläggningar fasas ut och marken blir användbar för andra ändamål. Med ett större sammankopplat nät ökar dessutom flexibiliteten vilket leder till högre effektivitet och tillgänglighet.

Elisabet Bredin-Petterson berättar också om bakgrunden till Högbytorp och att E.ON vill åstadkomma en cirkulär ekonomi.

— Vi tycker att det här är en fantastisk anläggning, vi återvinner Det blir ett kretslopp där vi använder de rester som samhället inte kan använda längre. Jag tycker också att anläggningen har en naturlig plats i norra Storstockholm. I sin helhet är det distribution av fjärrvärme men även produktion av energi som tar tillvara på de resurser som redan finns, förklarar hon.

150 meter under vatten

En av utmaningarna i projektet är den sträcka av transiteringsledningen som ska förläggas på sjöbotten.

— Ungefär 150 meter av ledningssträckan har förlagts på sjöbotten på ungefär fem meters Det har varit en utmaning i projektet. Utöver själva genomförandet handlar det om tillstånd hos Länsstyrelsen, Sjöfartsverket och även militären.

— Vi stängde av hela farleden i Stäksundet i några veckor, berättar Matilda Ågerup, sjöförläggningen gick riktigt bra, smidigt och enligt vår plan.

— Projektet har planerats under cirka tio års tid och många sträckningsförslag har diskuterats under åren. Det alternativ som vi nu bygger har sina utmaningar, men överlag är det samma utmaningar vi normalt möter vid arbete med distributionsledningar, om än i något större skala, fortsätter hon.

Driftstart hösten 2018 och 2019

Projektet är uppdelat i tre olika delar där biogasanläggningen är det som väntas tas i drift tidigast, närmare bestämt hösten 2018. Kraftvärmeanläggningen väntas stå redo under hösten 2019, transitledningen under våren 2019.

— Det går förhållandevis bra. Samarbetet med FVB har gått utmärkt och smidigt. Det är såklart en bit kvar till drift, säger Elisabet Bredin-Pettersson, men vi siktar på den första milstolpen, att kunna köra igång biogasanläggningen som planerat efter sommaren 2018.


Fakta om projektet:

Fjärrvärmeledning
Längd (Järfälla-Bro): 24 km
Rördimension: DN 600/800
Styrda borrningar: 7 st
Borrning järnväg/väg: 3 st
Nya pumpstationer: 4 st
Byggtid: ca 2 år

Krettsloppsanläggningen
Investering KVV: 265 miljoner euro
Årsproduktion: 650 GWh varav uppvärmning 425 GWh, elproduktion 165 GWh och biogas 60 GWh
Biogödsel: 60 000 ton/år

Ytterligare information:
Matilda Ågerup 08-594 761 65

 


Liknande artiklar

E-handeln får fjärrvärmen att växa rejält
FVB importerade fjärrkylan till Sverige
3D visar vägen till säkrare anläggning