VD har ordet

Några ”hack i kurvan” i den gröna omställningen, men ingen ”grön bubbla”

I ledaren till förra numret av FVB-nytt skrev jag om den klimatomställning som sker inom industrin, transportsektorn och energibranschen, och att den inte berördes nämnvärt av lågkonjunkturen utan att den ”rullar på med full kraft”. Sedan dess har ett antal stora industriella elektrifieringsprojekt drabbats av bakslag som fått mycket medial uppmärksamhet. Vi har nog alla följt, och fortsätter följa, utvecklingen kring Northvolt och alla de utmaningar som företaget står inför. Vi har också kunnat läsa att Ørsted drar sig ur satsningen på en E-metanolfabrik i Örnsköldsvik (FlagshipONE) och att LKAB skjuter upp planerna på Hybrit i Kiruna. När ett antal stora satsningar med hög profil drabbas av bakslag på det här sättet är det lätt att få känslan av att det hackar i hela den gröna omställningen. Det talas om den ”gröna bubblan”, att den är på väg att spricka och det dras paralleller med IT-bubblan i början på 2000-talet. Visst kan man hitta likheter mellan dessa perioder, men också fundamentala skillnader. I båda fallen handlar det om en strukturomvandling av ekonomin. IT-boomen drevs av de möjligheter man såg med den snabba tekniska utvecklingen av datorer och, inte minst, Internet. Det fick investerare att ösa in pengar i utveckling av olika nättjänster som man sedan hoppades att marknaden ville ha. Att skapa en efterfrågan för dessa tjänster visade sig just då vara svårare än man trott och bubblan sprack. Det dröjde dock inte särskilt många år innan teknikutveckling, tillgång och efterfrågan hamnade i fas och omvandlingen var ett faktum.

Skillnaden idag är att det finns ett globalt behov av en grön omställning. Omställningen är helt nödvändig för att vi ska klara klimatutmaningen, och medvetenheten om detta har skapat en stor efterfrågan av fossilfria produkter. De investeringar som sker nu handlar därför till största delen om att utveckla teknik och industriella processer för att möta en efterfrågan som redan finns och som sannolikt också kommer öka genom införande av nya styrmedel och regelverk. Omställningen behöver dock hela tiden ske parallellt i flera led av leverantörer och brukare. Det är därför fullt naturligt att det blir ett och annat ”hack i kurvan” på vägen fram. Över lag verkar dock omställningen rulla på med god fart. Till exempel pågår ett flertal både större och mindre projekt för produktion och distribution av vätgas i Sverige. Många projekt inom grönt stål, e-bränsle och CCS drivs också fortsatt enligt plan. Någon ”grön bubbla” är därför svår att skönja i nuläget.

Vi börjar närma oss årets slut och man kan konstatera att även 2024 varit ett utmanande år för energibranschen. Priset på biobränsle ligger kvar på en historiskt hög nivå även om man kan ana en något sjunkande trend. Det är samtidigt väldigt svårt att förutspå hur priset på el kommer utvecklas framöver då det påverkas av många parametrar. Inte mist vår förmåga att bygga ut elsystemet, genom ökad produktion av fossilfri el och högre kapacitet i elnätet, och i vilken takt elektrifieringsprojekten kommer genomföras. Även här spelar den geopolitiska oron i omvärlden en roll genom att behovet av ökad beredskap ibland innebär begränsningar för utvecklingen av våra energisystem.

Allt detta innebär att det är fortsatt utmanade att välja framtidssäkra lösningar i samband med förnyelse av fjärrvärmesystemen. Mycket handlar därför om att bygga flexibla system med goda optimeringsmöjligheter. Situationen skapar också stora incitament för fjärrvärmeföretagen att effektivisera sina system och att söka alternativa värmekällor, som till exempel restvärme. I samband med detta finns det ett stort värde i att se över och sänka temperaturnivån i fjärrvärmesystemet. Genom sänkt systemtemperatur minskar nätförlusterna samtidigt som det skapar möjlighet att öka energiutbytet från rökgaskondensorer, värmepumpar och restvärmekällor. FVB har på uppdrag av Energiforsk tagit fram en handbok för hur man effektivt och framgångsrikt arbetar med att sänka temperaturerna i systemet vilket förhoppningsvis kan underlätta för fjärrvärmeföretagen att effektivisera sina system. Läs mer om detta längre fram i tidningen.

I detta nummer av FVB-nytt kan man också läsa om Mälarenergis nya värmelager som skapats genom konvertering av ett befintligt oljebergrum. Lagret har en volym på 300 000 m3, vilket ger en lagringskapacitet på 13 GWh, och är med detta världens största energilager. Här har FVB hjälpt till med bland annat beräkningar, systemkonstruktion, projektering och driftsättning. En stor ackumulatorvolym är en nyckel till att nyttja systemets flexibilitet och att driva fjärrvärmesystemet så effektivt som möjligt. Genom större lagringsvolym i systemet får man bättre möjlighet att optimera driften, framför allt i komplexa produktions-system med många enheter av olika slag. Förutom att kapa effekttoppar och undvika starter och drifttid på spetsanläggningar kan driften av kraftvärmeanläggningar och värmepumpar optimeras mot värmebehov, elpris och marknaden för stödtjänster på elnätet (en marknad som för övrigt kan bli en viktig framtida intäktsström för många fjärrvärmeföretag).

Vintern har nu gjort ett tydligt intåg på många håll i landet, med rejäla snömängder på vissa platser. Den var däremot inte lika tidig som förra året så i år kanske de flesta hann komma i fas med både däckbyten och lövkrattning innan snön föll. Nu verkar vi dock komma in i en lite varmare period så det återstår att se om vi får en vit eller grön jul i år. I vilket fall som helst ser vi fram emot en lugn, avkopplande och välförtjänt ledighet.

Med detta önskar vi på FVB alla våra kunder en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Per Skoglund,

vd FVB Sverige


Liknande artiklar

Fjärrvärmekurs
50 års erfarenhet av fjärrvärme samlad i två unika kurser
FVB förstärker inom 3D-skanning och VR
Distributionsdagarna 2025