Pengar att tjäna på låg temperatur
– Satsa på att sänka returtemperaturen i fjärrvärmenätet. Det finns mycket pengar att tjäna på detta, men det finns ingen quick fix, utan det krävs ett systematiskt arbete, säger Cilla Dahlberg Larsson på FVB, som har lång erfarenhet av att hjälpa kunder med att sänka returtemperaturen.
FVB har länge arbetat med att samla in temperaturdata och har temperaturstatistik för svenska fjärrvärmesystem från 1970-talet och framåt. Idag ingår drygt 200 system i statistiken, vilken uppdateras varje år.
I mitten av 1990-talet byggde Cilla Dahlberg Larsson och Sven Werner en Excelmodell för att beräkna den ekonomiska systemnyttan av sänkt temperaturnivå i Borås fjärrvärmesystem. Metodiken har därefter utvecklats och har använts av FVB för att beräkna nyttan i ett 40-tal fjärrvärmesystem. Idealet – med dagens teknik – är att ha en framledningstemperatur på 68 grader och en returtemperatur på 34 grader som årsmedelvärden, men det förutsätter att hela fjärrvärmesystemet är felfritt.
Stor variation
Sett över tid kan man se att framledningstemperaturerna i stort sett är oförändrade, medan returtemperaturerna sjunker lång-samt. Det är också stor variation i fram- och returtemperatur mellan olika fjärrvärmesystem.
Cilla Dahlberg Larsson är lite frustrerad över att inte fler bolag verkligen satsar på att sänka returtemperaturerna.
– Här finns stora ekonomiska och miljömässiga vinster att göra, men trots detta är det något många energibolag prioriterar bort. Jag tycker att det är hög tid att de tänker om och satsar på detta arbete, säger Cilla Dahlberg Larsson.
Systematiskt arbete
Detta är ett arbete som ofta kommer i skymundan, trots att det är väldigt viktigt. Energibolag kan tjäna i snitt 0,5–1 krona per MWh och grad genom att sänka temperaturnivån i nätet. Det genom lägre distributionsförluster och bättre förutsättningar för till exempel rökgaskondensering. Hur mycket man tjänar beror i hög grad på vilket bränsle och vilken typ av värmeproduktion man har.
För några år sedan undersökte Cilla Dahlberg Larsson tillsammans med tidigare kollegan Stefan Petersson, i ett Fjärrsynsprojekt, om flödestaxor kan leda till att returtemperaturerna sjönk. Det gjorde det – i vissa fall, men det var inte ett mönster som gick igen överallt.
– Det visar på att det inte finns någon enkel lösning för att få ner returtemperaturen, utan det krävs engagemang och ett systematiskt arbete för att förbättra dåliga anläggningar. Det räcker inte att sätta en peng på flödet.
Ska man lyckas få ner returtemperaturen rekommenderar Cilla Dahlberg Larsson energibolag att:
- Arbeta systematiskt med att rätta till fel.
- Följa upp och i första hand fokusera på att förbättra de sämsta anläggningarna.
- Se till att upptäcka fel snabbt, vilket görs i mätvärdessystemet.
Ytterligare information:
Cilla Dahlberg Larsson, 031-10 60 86
