VD har ordet

Genom detta har den efterlängtade återhämtningen i svensk ekonomi, som vi kunde se tecken på i slutet på förra året, fördröjts än en gång. Den omfattande globala handeln är i grunden resurseffektiv och tillväxtskapande men den medför även sårbarheter där enskilda störningar kan skapa global brist på både kritiska råvaror och högspecialiserade produkter. Att en stängning av Hormuzsundet skulle orsaka en kraftig oljekris var nog väntat för de flesta. Men att det skulle orsaka brist på råvaror som krävs för tillverkning av produkter som konstgödsel, halvledare och medicinsk utrustning var kanske mindre känt för många av oss.

Hur stor påverkan denna kris till slut får på världsekonomin är i skrivande stund mycket osäkert. Krisen har dock redan skapat en förnyad diskussion om det stora oljeberoendet i världen och att den fossila oljan behöver fasas ut för att göra oss mindre sårbara. Med tanke på den klimatkris vi är mitt uppe i så kan man tycka att den frågan redan skulle ha stått högt upp på agendan i världens alla länder, men krismedvetenhet är som bekant lättare att uppnå vid snabba förlopp, som plötslig energibrist, än vid mer utdragna förlopp som klimatförändringar. Efter oljekriserna på 70-talet beslutade man i Sverige att minska oljeberoendet genom att stimulera en övergång till andra bränslen för uppvärmning. Det blev startskottet för den utveckling som lett fram till att vi idag har mycket små utsläpp av koldioxid från uppvärmning, och i den utvecklingen har våra fjärrvärmesystem spelat en avgörande roll. Om en förnyad krismedvetenhet, oberoende av orsak, kan skynda på omställningen till fossilfria energislag i flera delar av världen är det naturligtvis av godo även för klimatet.

Det oroliga omvärldsläget har skapat stort fokus kring säkerhet och beredskap inom alla delar av vårt samhälle. Det gäller inte minst behovet av att ha robusta, effektiva och hållbara system för energi och VA, och här är aktiviteten hög. I detta nummer av FVB-Nytt kan ni bland annat läsa om satsningen på fjärrkyla i Varberg, där man genom ett integrerat system med frikyla, absorptionskyla och kompressorkyla skapar en lösning som är betydligt effektivare än traditionella alternativ. Det är ett tydligt exempel på hur systemtänkande och sektorkoppling kan frigöra el och samtidigt minska klimatpåverkan. Här har FVB ett helhetsåtagande med projektledning, projektering, upphandlingsstöd och driftsättning.

I detta nummer kan ni också läsa om utvecklingen av vattenkiosker, en lösning som kombinerar god beredskap med resurseffektiv och kontrollerad vattenanvändning. Genom att skapa säkra och mätbara uttagspunkter placerade på strategiska platser, för både dricksvatten och tekniskt råvatten, skapar man god tillgång på vatten samtidigt som man avlastar dricksvattennätet.

Vidare kan ni läsa om projektet vid reningsverket i Strängnäs, där modernisering och utveckling av anläggningen är ett svar på både ökade miljökrav och ett växande behov. I takt med klimatförändringar, urbanisering och ökade krav på rening blir investeringar i våra VA-system allt viktigare. Dessa system spelar också en viktig roll när det gäller robusthet i samhällets försörjningssystem. Här har FVB stått för automationslösningen vilken är avgörande för anläggningens funktion, effektivitet och driftsäkerhet.

En annan central fråga som lyfts i detta nummer är arbetet med att sänka systemtemperaturerna i fjärrvärmenäten. Sänkt systemtemperatur är nyckeln till ökad effektivitet och bättre resursutnyttjande. Lägre temperaturer minskar värmeförlusterna i näten och skapar bättre förutsättningar att ta tillvara lågtempererad restvärme, använda värmepumpar effektivt och integrera nya energikällor. I en tid där varje kilowattimme räknas är detta en av de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att stärka fjärrvärmens konkurrenskraft. Men för att lyckas med detta krävs rätt incitament och ofta ett samarbete mellan energibolaget och kunderna. FVB har jobbat många år med den här frågan och i detta nummer lämnas några konkreta råd till de energibolag som vill få ned sina temperaturer ytterligare ett steg.

Gemensamt för dessa exempel är att de visar på vikten av helhetssyn. Energi-system, VA-system och övrig infrastruktur hänger samman, och lösningarna finns ofta i gränssnitten mellan olika områden. Det är också här FVB:s höga systemkompetens kommer till sin rätt.

Internationella samarbeten och kunskapsutbyten blir allt viktigare i en värld där energifrågorna är globala till sin natur, men behöver lösas lokalt. Vid sidan av våra uppdrag i Sverige fortsätter vi därför att utveckla vår internationella närvaro och samarbetet med våra bolag i Kanada, USA och Storbritannien. Målsättningen att minska klimatpåverkan genom omställning av energisystemen är gemensam för alla våra kunder i dessa länder, samtidigt som förutsättningarna kan variera kraftigt. Detta skapar goda möjligheter till utbyte av idéer och erfarenheter. I detta nummer kan ni läsa om en konferens på svenska ambassaden i Washington som FVB tog initiativ till och som är ett bra exempel på hur vi både kan dela med oss av vår erfarenhet och ta del av nya perspektiv.

Med detta vill jag passa på att tacka alla våra kunder och samarbetspartners för ett gott samarbete under ett intensivt halvår och önska er en riktigt skön sommar.

Per Skoglund,
vd FVB Sverige