Spill från Gävle värmer Sandviken

Att kunna binda samman Gävle och Sandviken med fjärrvärme har undersökts vid flera tillfällen genom åren, men det är först nu som projektet blir av. Det är flera faktorer som samverkar och som gör att det blir en bra investering och dessutom får en stor miljönytta. 

Det som lett fram till satsningen är att Sandviken Energi har behov av ny värmeproduktion. De har en produktionsanläggning med torv som huvudsakligt bränsle och den pannan började bli gammal. Energibolaget stod därför inför ett investeringsbeslut att antingen bygga en ny egen anläggning eller kunna använda restvärme från Gävle. 

Gott om restvärme

– Genom att använda restvärme från BillerudKorsnäs och värme från Gävles kraftvärmeverk säkerställer vi hållbar fjärrvärme för en lång tid framöver. Både i Sandviken och Gävle, säger Oskar Jönsson, projektledare på Gävle Energi.

– Det är också en stor minskning av växthusgaser vilket har gjort att projektet har tilldelats ett bidrag från Klimatklivet på hela 210 miljoner kronor. Det bidraget har varit helt avgörande för att projektet nu blir av, säger Oskar Jönsson vidare. 

Efter ett par års projektering har man nu satt spaden i marken och bygget är i gång. Det blir totalt 22 kilometer ledning och längs vägen kommer det att finnas två pumpstationer. Förutom de berörda energibolagen ingår även Gästrike Vatten i projektet och de lägger ner en råvattenledning längs delar av sträckan. 

– Ledningsdragningen påverkar 53 markägare och det är alltid ett omfattande arbete att få avtal med alla. Gästrike Vatten kommer att förlägga råvattenledningar i samma schakt, vilket är smidigt och resurseffektivt, säger Oskar Jönsson. 

Fjärrvärmeprojektet har dock inte gått helt planenligt. I projekteringsfasen fick projektet ändra en del av sträckan för ledningen. Ursprungligen skulle en del av ledningarna ligga i marken i en kraftledningsgata. Placeringen gjordes för att minska ytterligare intrång hos markägarna. Men en induktionsutredning visade att det var förenat med stora arbetsmiljörisker. FVB fick därför göra ett omtag kring en ny sträcka, vilket har gjort att man är omkring sex månader försenade i projektet.

– FVB har samtidigt varit smidiga att arbeta med och vi räknar med att systemet ska vara i drift vid årsskiftet 2024/2025, som vi ursprungligen hade planerat. Provdriften blir dock betydligt kortare än vi från början tänkt, säger Oskar Jönsson. 

FVB ansvarar även för delar av produktionsuppföljning, vilket innebär att de ska följa upp att entreprenören bedriver projektet enligt vad som föreskrivits och att slutresultatet blivit bra. 

Trend att knyta ihop städer

Att man bygger fjärrvärme mellan Gävle och Sandviken just nu förvånar inte Tobias Seborn på FVB, som menar att det är en trend att knyta ihop fjärrvärmen mellan städer och något som syns på allt fler platser i landet. Bakgrunden är att flera små och medelstora energibolag har gamla produktionsanläggningar och de står då inför ett val mellan att investera i ny egen relativt dyr produktion eller att få sin baslast från en närliggande aktör. 

– Att ta vara på restvärme från en industri eller ett angränsande kraftvärmeverk har gjorts i många år, men att det blir allt fler samarbeten nu tror jag främst beror på att fler aktörer är öppna för att titta på alla tillgängliga alternativ och för ett ökat samarbete. 

– Sedan är det ju alltid ekonomin som styr om samarbetena blir av, men det ökade intresset gör ju att fler potentiella samarbeten utreds och då ökar också möjligheterna att fler projekt blir av. 

FVB medverkar eller har medverkat i flera aktuella projekt för sammanbindning av fjärrvärmen mellan olika orter, bland annat Köping-Arboga och Oxelösund-Nyköping. Det handlar om förstudier, detaljprojektering, byggledning och upphandling.