VD har ordet

Mycket behöver komma på plats för att inte hämma klimatomställningen.

Efter en lång, kall vinter och en, enligt SMHI, ”långsam vår” så gjorde sommaren äntligen sitt intåg under maj. Och det med besked. När månaden summeras blir jag inte förvånad om det har satts ett och annat nytt väderrekord. Sådana där rekord som man nu för tiden har lite dubbla känslor inför. Även ekonomin har börjat tina upp. Inflationen verkar ha bekämpats för denna gång och Riksbanken har inlett resan mot lägre ränta med en första sänkning. I vilken takt de fortsatta sänkningarna kommer ske får visa sig, men tittar man på börsen så är marknadens tro på framtiden stark. Det börjar röra på sig även i de mest konjunkturdrabbade branscherna och det talas mer positivt om investeringar på byggsidan igen.

Samtidigt har vi områden som inte berörts nämnvärt av lågkonjunkturen, och här rullar det fortsatt på med full kraft. Då tänker jag främst på den klimatomställning som pågår inom industrin, transportsektorn och energibranschen. Här initieras nya projekt på löpande band och även om många är i utrednings- och förstudiefas så börjar flera stora projekt inom CCS, fossilfritt stål och e-bränslen med mera närma sig skarpt läge. Många projekt är kommersiellt drivna då man ser en efterfrågan på fossilfria produkter där man kan nå bättre marginaler. Här är det viktigt att vara tidig på marknaden varför projekten drivs mot offensiva tidplaner. Andra projekt är drivna av regionala mål kopplade till vårt nationella mål om netto- noll-utsläpp år 2045. De regionala aktörerna har dock i flera fall valt en något tuffare tidplan än så.

Omställningen skapar behov av nya leveransströmmar av både material och energi (vätgas, gröna kolatomer, koldioxid, el, värme och kyla) och för att säkra detta behöver det göras stora investeringar i infrastruktur som vägar, järnvägar, rörledningar och, inte minst, elnät. Till år 2045 bedöms elbehovet öka från dagens cirka 170 TWh/år till cirka 330 TWh/år. Enligt en rapport från Energiföretagen kräver detta investeringar i elnäten på uppåt 1000 miljarder kronor. 2045 kan tyckas långt bort, men en stor del av det ökade behovet kommer att uppstå tidigt under perioden varför investeringar på omkring 400 miljarder kronor kommer behöva ske redan till 2030. Till detta kommer sedan de investeringar som behövs i all form av fossilfri elproduktion. Det är med andra ord ganska bråttom och för att lyckas med detta krävs att politiker och branschaktörer visar stor handlingskraft kring allt från tillståndsprocesser och regelverk till finansiering och prissättningsmodeller. Kanske finns det något att lära av historien. Sveriges förmåga att under 1900-talet i snabb takt bygga upp ett stabilt och kostnadseffektivt elsystem lade mycket av grunden till det välstånd vi har idag. Vi behöver visa samma förmåga nu, om än under andra förutsättningar.

Den ökade industriella elförbrukningen kommer att leda till stora flöden av restvärme. Här har fjärrvärmen en nyckelroll att spela för att kunna tillvarata värmen i så hög grad som möjligt. Men ibland är det tvärt om, dvs att restvärme försvinner på grund av att man förändrar den industriella processen. Så är fallet i Oxelösund där restvärme från stålverket är den huvudsakliga värmekällan i stadens fjärrvärmenät. När SSAB nu elektrifierar sin process kommer restvärmen att försvinna och Oxelö Energi behöver därför ersätta denna med annan värmetillförsel. Lösningen blir att dra en fjärrvärmeledning till Nyköping och köpa värmen från Vattenfall, vilket ni kan läsa mer om i detta FVB-Nytt.

I detta nummer kan ni också läsa den intressanta historien bakom samhället Oujé-Bougoumou i Québec, Kanada. Ett av de första uppdragen som FVB fick i Kanada, efter att ha etablerat verksamhet där i början på 90-talet, var att designa ett fjärrvärmesystem för detta samhälle som skulle anläggas från grunden. Oujé-Bougoumou byggdes av och för ursprungsbefolkningen Cree och de tilltalades av idén med biobränslebaserad fjärrvärme. De såg en hållbar energilösning som samtidigt skulle ge dem en hög grad av självförsörjning. Deras för tiden relativt progressiva inställning gjorde att fjärrvärmesystemet kunde byggas och anläggningen blev ett viktigt skyltfönster för fjärrvärmetekniken i Kanada.

FVB fortsätter att växa organiskt och vi är glada att vi lyckas locka till oss duktiga medarbetare inom alla våra verksamhetsområden och med olika grad av erfarenhet. Sist i tidningen presenterar vi som vanligt våra senaste tillskott. Värt att notera är att tre av dessa personer är tidigare FVB:are som nu återvänder efter en, i vissa fall kortare och i vissa fall längre, period på annat jobb. Det tar vi som ett kvitto på att vi är en attraktiv arbetsgivare där man vet att man kommer att trivas. Bland de nyanställda möter ni även Marianne Brolin som är ny HR-ansvarig på FVB och som bland annat kommer hjälpa oss att ytterligare stärka vår attraktionskraft och knyta till oss de vassaste kompetenserna.

Nu har sommaren kommit och vi kan se fram emot en välförtjänt semester. Vi hoppas att vädergudarna inte bränt allt sommarkrut på maj utan att det finns lite värme kvar till juli och augusti också.

Med detta vill vi på FVB önska alla våra kunder en riktigt skön och avkopplande sommar.

Per Skoglund,
vd FVB Sverige


Liknande artiklar

FVB Sverige AB, AAA diamant 2024
FVB Sverige AB, AAA diamant
Ny HR-ansvarig på FVB
Delta i FVB:s fjärrvärmekurser 2024